Sveriges kust lämpad för odling Sverige har goda förutsättningar för odling av alger. Vi har en lång kust och stor skärgård vilket betyder många skyddade områden. Solljuset på våra breddgrader räcker till för att makroalgerna ska växa ett par meter per säsong vilket räcker för skörd. Att odla makroalger kräver alltså inte tillförsel av någon energi, vilket naturligtvis är en stor fördel. Algodlingen är dessutom i sig själv ett miljöprojekt som genom att ta upp näring ur vattnet minskar effekter av övergödningen. Dessutom kan den också fungera som livsrum för olika marina arter och därigenom bidra till ökad biologisk mångfald i kustzonen. Ytterligare en fördel med algodling är att ingen värdefull åkermark tas i anspråk. Makroalger är fulla med nytta Makroalger innehåller, precis som de flesta jordbruksodlade näringskällor, kolhydrater, proteiner och fetter. Kolhydraterna kan användas till biobaserade material eller kemikalier. Proteindelen innehåller alla livsnödvändiga aminosyror vilket gör den mycket intressant som ingrediens i mat och foder. Även fettfraktionen är av stort intresse. Källan till omega-3-fettsyror till exempel, är alger, inte fisk som många kanske tror. För att maximera användningen av biomassan är det viktigt att utvinningen av en fraktion inte spolierar möjligheten att ta till vara andra värdefulla fraktioner. Det är viktigt att behandlingen i ett steg inte förändrar de kemiska egenskaper som är betydelsefulla i nästa. De olika processtegen måste ske i rätt ordning och på ett så skonsamt sätt som möjligt. Hållbarhetsaspekten är viktig Förhoppningen är att forskningen inom Seafarm ska bidra till att en ny typ av hållbar industri växer fram i Sveriges kustregioner. Denna industri ska vara baserad på odlade alger med den unika förmågan att fungera som källa för produktion av både livsmedel, djurfoder, kemikalier, material och energi. Att bedöma hållbarheten i systemet är en viktig del. Alltifrån algodlingens effekter på miljön till möjligheterna att utvinna material och energi kommer att analyseras och värderas, och sättas i relation till kostnaderna. Helhetsgreppet som deltagarna i Seafarm tar kring algodling och algernas användning, där målet är att utnyttja algens fulla potential, gör projektet unikt. Ett sant tvärvetenskapligt projekt Seafarm är ett tvärvetenskapligt projekt där marinbiologer, kemister, livsmedelsvetare, ingenjörer och ekonomer från fyra universitet ¬– KTH, Chalmers, Göteborgs universitet och Linneuniversitetet – ingår. Projektet har också 13 samarbetspartners från kustregioner både i väst, syd och ost. Bland dessa finns både regioner, kommuner och företag. Seafarm är uppdelat i fem fokusområden Fokusområde 1 Etablering av försöksodling av makroalger. De ekologiska och miljömässiga effekterna av odlingen ska undersökas. Fokusområde 2 Här undersöks bästa sättet att förbereda och hantera den skördade biomassan innan den skickas till bioraffinaderiet. Fokusområde 3 I bioraffinaderiet ska värdefulla näringsämnen som till exempel fett och proteiner utvinnas. Även möjligheten att utvinna kemikalier och polymerer för tillverkning av olika typer av miljövänliga material ska utvärderas, liksom möjligheten att producera bioetanol genom fermentering av algbiomassa. Fokusområde 4 Här undersöks förutsättningarna att producera biogas av resterna från bioraffinaderiet. Fokusområde 5 Hela processkedjan utvärderas utifrån hållbarhet. De ekologiska, miljömässiga och socio-ekonomiska konsekvenserna av projektet med hänsyn till naturresurs- och teknisk potential utreds. En viktig del är att studera energibalansen i processkedjan, samt vilka socio-ekonomiska konsekvenser en utveckling av ett algbaserat bioraffinaderi får för Sverige.